Så faktagranskar du en spännande nyhet

Checklista för smart faktagranskning

 

I dagens enorma flöde av nyheter och information är det lätt att gå vilse, inte minst kring Rysslands pågående invasion av Ukraina eller det svenska riksdagsvalet. Vad är sant, vad är falskt och hur vet man det? Här reder vi ut begreppen. Följ checklistan i slutet för att slippa bli lurad av fake news eller riskera att felcitera en källa.

Enligt Wikipedia är källkritik en ”kritisk granskning av källmaterial samt bedömning av hur hög trovärdighet olika påståenden i en informationskälla kan ha”. Vidare är källkritik ”en metod för att vetenskapligt bedöma vilka uppgifter som är trovärdiga”. Men hur vet man då om Wikipedia har rätt?

Exemplet Wikipedia

I det här fallet räcker det långt att titta på referenserna, där inte mindre än 47 fotnoter och fyra olika källor listas. Den första noten länkar till Nationalencyklopedin, som får anses som mycket trovärdig och neutral och dessutom har en god granskningsprocess. Tittar man sedan på källorna i detta exempel ser man publikationer utgivna av bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt en lärobok i Vetenskapsfilosofi utgiven av Studentlitteratur. I detta fall kan vi känna oss trygga med att det som skrivs om källkritik på Wikipedia inte är bot- eller trollgenererad propaganda eller konspirationsteorier avsedda att skapa rädsla och motsättningar i samhället.

Icke trovärdiga källor, tills motsatsen bevisats

Okej, nu har vi rett ut hur en trovärdig källa bör se ut. Vad är då de största varningstecknen från en icke trovärdig dito?

Börja med avsändaren, är det en välkänd och trovärdig person eller organisation? Eller är det en privatperson som delar sina personliga åsikter och lägger fram dem som fakta? Kontrollera i så fall om det finns källor eller referenser. Om detta saknas är det en tydlig varningssignal. Finns källor, kolla vilka och bedöm om dessa är trovärdigt och/eller vetenskapligt underbyggda. Kolla sedan gärna vidare vad andra trovärdiga källor säger eller skriver om avsändaren, där kan man få mycket information.

Det är lätt att ljuga med statistik

Att hänvisa till en vetenskaplig rapport eller offentlig statistik är ett vanligt knep för att skapa rubriker.

– Var dock väldigt uppmärksam på om hela sammanhanget redovisas. Det är inte ovanligt att utvalda delar rycks ur sitt sammanhang för att passa in i avsändarens egen argumentation. Att vi människor i första hand läser den information vi redan känner till är ett vederlagt faktum inom vetenskapsteorin och detta kan göra oss mindre benägna att ifrågasätta vad vi läser. Lägg därför ett par minuter på att granska rapporten eller statistiken i sin helhet. Ofta ser man ganska fort om avsändaren har tagit genvägar, säger Magnus Sjöbäck, journalist och vd på Greatness PR.

Checklista för smart faktagranskning

  • – Vem är avsändaren av informationen?

  • – Vem tjänar på att jag läser och/eller sprider informationen?

  • – Hur gammal är informationen, är den fortfarande relevant?

  • – Finns det några bevis eller fakta som underbygger informationen? Redovisas dessa i så fall?

  • – Vad skriver andra källor om den aktuella avsändaren och de påståenden som läggs fram?

Hur vet jag vilka källor som räknas som trovärdiga?

I demokratiska samhällen och rättsstater med fria medier kan man generellt lita på att media, journalister och reportrar inte far med samhällsskadliga osanningar. Dock råder tryckfrihet och yttrandefrihet, vilket innebär att vem som helst kan säga och skriva vad som helst, med vissa undantag. På basis av de grundlagar som reglerar yttrande och tryckfrihet i Sverige har Svenska journalistförbundet tagit fram ett frivilligt etiskt komplement till dessa, de 17 så kallade Publicitetsreglerna. Reglernas syfte är att reglera massmedias roll och allmänhetens förtroende för medierna.

Dock står olika medier på olika sidor av den politiska och samhälleliga arenan, men seriösa publikationer är öppna med detta och redovisar noga i exempelvis debattartiklar om skribenten själv svarar för åsikter i texten. Man behöver dock inte vara orolig för att det exempelvis i en debattartikel i någon av landets ledande dagstidningar ska läggas fram konspirationsteorier, propaganda eller samhällsfientlig desinformation

Dagspress, kvällspress, radio och tv – vem kan jag lita på?

Ytterst är det Sveriges regering som ansvarar för att granska medierna och det är Myndigheten för press, radio och tv som utför uppdraget.

Jag vill bli ännu mer påläst om källkritik, var ska jag vända mig?

Med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina misstänks ett omfattande digitalt propagandakrig pågå, något som kan dyka upp i ditt nyhetsflöde, när som helst. Myndigheten för psykologiskt försvar bildades i januari 2022 som en direkt konsekvens av detta. Den nystartade myndigheten har tagit fram den utmärkta webbsidan ”Bli inte lurad”, där det finns en bra guide för hur man undviker att fastna i fake news-fällan, bli lurad av troll eller gå på propagandatugget från både inhemska och främmande element. Även Krisinformation.se har bra information om hur man kan tänka och agera mer källkritiskt.

Du kan också höra av dig till oss på Greatness PR, så berättar vi gärna mer.

PS. I redaktionella sammanhang anses Wikipedia vara en trovärdig källa.